För många är vardagens många ljud som trafikbuller, prasslande papper eller porslins som skramlar, inget vi reagerar på. För andra kan samma ljus framkalla starkt obehag, eller till och med smärta. Tillståndet, känt som hyperakusi, kan ha en stor påverkan på den drabbades vardag. Men vad är egentligen den bakomliggande orsaken och hur ser behandlingen ut för hyperakusi? I den här artikeln lär vi dig allt om vad hyperakusi är, olika behandlingsalternativ och om hur det är att leva med sjukdomen.
Vad är hyperakusi?
Hyperakusi, även kallat hyperakusis eller ljudöverkänslighet, är ett tillstånd där den drabbade upplever en ovanligt stark reaktion på ljud. Vardagliga ljud som trafikbuller, höga röster, barnskrik eller porslin och fläktljud kan kännas obehagliga eller smärtsamma. Överkänsligheten påverkar cirka 8 procent av befolkningen och vanliga symtom är huvudvärk, ångest, irritabilitet, trötthet och koncentrationssvårigheter. Om du misstänker att du har hyperakusi kan du rådfråga en audionom eller läkare.
Det är viktigt att inte förväxla hyperakusi med misofoni – även om båda innebär ljudöverkänslighet. Misofoni handlar, till skillnad från hyperakusi, om en specifik intolerans mot vissa ljud som upprepas, såsom klocktickande, tuggande eller knapptryckningar.
Fyra typer av hyperakusi
Precis som tinnitus är hyperakusi ett symptom snarare än en sjukdom i sig. Tillståndet kan upplevas på olika sätt, och påverka både din fysiska och psykiska hälsa. Det finns fyra typer av hyperakusi, och varje typ kan ge upphov till olika reaktioner och symtom.
1. Smärthyperakusi:
Du upplever fysisk smärta i dina öron och runt omkring, även vid ljud som är svagare än vad andra människor uppfattar som obehagliga. Smärtan kan beskrivas som huggande, brännande eller bultande, och kan uppstå vid ljud långt under den normala smärttröskeln (120-140 dB).
2. Hörstyrkehyperakusi:
Du kan uppleva vanliga ljud som mycket högre än vad andra hör dem. Ljud som inte känns obehagliga för andra kan upplevas överväldigande och skapa obehag.
3. Irritationshyperakusi:
I samband med specifika ljud kan du få starka negativa känslomässiga reaktioner. Det kan vara en känsla av irritation eller frustration som gör det svårt att vara i vissa miljöer.
4. Rädslohyperakusi:
Ljud kan skapa en stark känslomässig respons som väcker rädsla eller ångest. Det kan få dig att vilja undvika vissa situationer eller platser där ljuden vanligtvis uppkommer..
Varför blir man känslig för höga ljud?
Så varför drabbas då någon av överkänslighet mot ljus, eller i det här fallet hyperakusi? Tillståndet kan uppstå i samband med olika sjukdomar i mellanörat. Mellanöroninflammation, Ménières sjukdom och borreliainfektion är några av de vanligaste orsakerna till hyperakusi. Tillståndet kan även uppkomma efter en skallskada, höga ljudnivåer eller efter en bullerskada. Att ständigt utsättas för ljud, även om de inte är extremt höga, kan i längden leda till skador på hörseln.
I vissa fall kan obalanser i kroppens ämnen, som serotonin, bidra till ljudöverkänslighet. Det är även vanligt att tillståndet uppträder i samband med migrän, depression eller posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Hyperakusi är dessutom vanligt vid autism och schizofreni. I många fall är orsaken till besvären okänd.
Vissa yrkesgrupper är mer benägna att drabbas av hyperakusi, exempelvis musiker, skolpersonal, restaurang- och nattklubbspersonal samt byggnads- och fabriksarbetare. Anledningen är att de dagligen utsätts för höga ljudnivåer.
Vilka behandlingar finns för hyperakusi?
I vissa fall kan hyperakusi förbättras eller till och med försvinna helt med tiden. Däremot ska du söka behandling om besvären påverkar din vardag. Genom att behandla ljudöverkänsligheten kan du få bättre kontroll över dina symtom och minska deras inverkan på ditt liv.
Ett första steg är att informera omgivningen om din ljudöverkänslighet för att undvika missförstånd och minska stress. Att vara öppen om dina besvär gör det enklare för andra att förstå din situation och anpassa sig därefter. Nedan presenterar vi vilka behandlingsalternativ som är relevanta för hyperakusi.
Ljudstimulering
Ljudstimulering är en behandling där du långsamt vänjer dig vid olika ljud genom kontrollerad exponering. En metod är att använda apparater som avger svaga ljud och som sätts bakom örat. Syftet är att öka din tolerans för ljud över tid och minska känsligheten.
KBT och ACT
Kognitiv beteendeterapi (KBT) fokuserar på att förändra ditt förhållningssätt till de ljud som orsakar besvär. Genom att utmana dina negativa tankemönster och beteenden kan du lära dig att hantera ljud på ett mer konstruktivt sätt. Acceptance and Commitment Therapy (ACT) är en liknande behandlingsform som hjälper dig att acceptera ljudöverkänsligheten.
Avslappningsövningar och fysioterapi
Hyperakusi kan vara kopplat till fysiska spänningar i kroppen. Avslappningsövningar och fysioterapi hjälper till att motverka spänningar och lindra symtomen. Med hjälp av regelbundna övningar kan du minska den stress och de spänningar som ibland förvärrar ljudkänsligheten.
Hörhjälpmedel
Formgjutna hörselskydd kan vara användbara för att minska ljudöverkänslighet. Det är däremot viktigt att du inte isolerar dig för mycket från ljud, eftersom det kan förvärra tillståndet.
Läkemedel
Om din hyperakusi är kopplad till psykiska tillstånd, som depression, kan läkemedel lindra symtomen. Det är viktigt att du får rätt diagnos och behandling för att ta hand om både de fysiska och psykiska aspekterna av ljudöverkänsligheten.
Tandläkarbehandling
I vissa fall kan hyperakusi vara relaterad till käkledsproblem eller felaktigt bett. Om det är fallet, kan en tandläkare hjälpa till att rätta till problemet, för att minska spänningarna i kroppen och lindra ljudkänsligheten.
Konsekvenser och utmaningar med hyperakusi
IOm hyperakusi förblir obehandlad kan det med tiden leda till stress, eftersom du ständigt försöker undvika situationer där du utsätts för ljud. Rädslan kan leda till ett undvikande beteende, där du exempelvis använder hörselskydd även i situationer där det inte behövs. På sikt kan det leda till isolering och i vissa fall utvecklas till ljudfobi, även kallat fonofobi.
Hur du påverkas av hyperakusi kan variera beroende på dagsform. Symtomen kan bli mer intensiva om du till exempel har sovit dåligt, känner dig stressad eller inte mår bra fysiskt eller psykiskt.
