Bullerskada: Därför ska du undvika skadliga ljud

Bullerskador drabbar miljontals människor världen över. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) lever över en miljard unga människor med risk att skada sin hörsel på grund av osäkra lyssningsvanor. I Sverige beräknas ungefär 1,3 miljoner personer ha någon form av hörselnedsättning, varav en stor andel orsakats av buller. Bullerskador uppstår antingen till följd av långvarig exponering för höga ljudnivåer, eller genom en kortvarig, intensiv ljudhändelse. Risken för permanent hörselnedsättning ökar dramatiskt vid upprepad eller långvarig exponering.

Vad är en bullerskada?

En bullerskada är en hörselnedsättning som uppstår till följd av kraftigt ljud eller buller. Skadan sker i hårcellerna i hörselsnäckan (cochlea), som är ansvariga för att omvandla ljudvågor till nervimpulser. Till skillnad från många andra delar av kroppen kan dessa hårceller inte reparera sig själva – skadan riskerar att bli permanent.

Efter en kort tids exponering kan hörseln påverkas temporärt och sedan återgå till normalt tillstånd, exempelvis efter ett skott eller en explosion. Men vid upprepad eller långvarig exponering kan skadan bli bestående.

Ljudnivåer i vardagen – vad är egentligen skadligt?

Decibel (dB) är en logaritmisk skala, vilket innebär att en ökning med 10 dB motsvarar en tiodubbling av ljudstyrkan. Nedan följer en översikt av hur olika vardagsljud förhåller sig till hörselrisken:

Risken att få bullerskador påverkas av två faktorer: styrkan på bullret och hur lång tid du exponeras för det. Om ljudnivån ökar från 85 till 88 dB (A) måste du halvera exponeringstiden för att hålla dig inom säkra gränser.

Olika typer av bullerskador

Tillfällig tinnitus: En av de vanligaste reaktionerna på högt ljud är tillfällig tinnitus – ett kortvarigt tjutande, susande eller brusande ljud i örat. Symtomen avtar vanligtvis av sig själva, men återkommande episoder ökar risken för permanent skada.

Kronisk tinnitus: Om problemen kvarstår kan det röra sig om kronisk tinnitus. Den uppstår oftast efter långvarig bullerexponering och kan allvarligt påverka livskvaliteten. Tinnitus drabbar ungefär 15 % av den vuxna befolkningen i Sverige.

Hörselnedsättning: Höga ljud kan permanent skada hörseln och leda till svårigheter att uppfatta tal, delta i samtal eller höra ljud i omgivningen. Bullerskada är den näst vanligaste orsaken till hörselnedsättning globalt, efter åldersrelaterade förändringar.

Smärta i örat: Kraftiga ljud kan orsaka fysisk smärta i örat. Det kan vara ett tecken på temporär skada, men kan också indikera allvarligare skador som kräver medicinsk uppmärksamhet.

Vanliga orsaker till bullerskada

Bullerskador kan orsakas av många olika källor i vardagen:

• Industriella maskiner och kraftfulla verktyg på arbetsplatser inom bygg, tillverkning och gruvdrift
• Musikevenemang som konserter och klubbar, där ljudnivåerna kan överstiga 100 dB
• Hörlurar med hög volym – en studie från WHO visar att ungefär 50 % av unga lyssnar på musik i osäkra volymer
• Trafikbuller vid kontinuerlig exponering, exempelvis för boende längs hårt trafikerade leder
• Impulsljud som skott, fyrverkerier och explosioner – dessa kan orsaka omedelbar skada

Trafikbuller och hälsa: Folkhälsomyndigheten uppger att trafikbuller är ett av de miljöproblem som påverkar flest människors hälsa i Sverige. Långvarig exponering kan leda till sömnstörningar, hjärt-kärlsjukdom och ökad stressnivå – utöver risk för hörselskada.

Förebyggande åtgärder i vardagen

Det finns mycket du kan göra för att skydda din hörsel:

• Använd öronproppar eller hörselskydd vid konserter, på arbetsplatsen och i andra bullriga miljöer
• Följ 60/60-regeln vid hörlursanvändning: lyssna på max 60 % volym i max 60 minuter i taget
• Ta regelbundna pauser från bullriga miljöer – vila för öronen är viktigt
• Håll avstånd till högtalare och ljudkällor vid evenemang
• Välj brusreducerande hörlurar – de gör att du inte behöver höja volymen lika mycket
• Mät ljudnivån med en app (exempelvis NIOSH SLM) om du är osäker på om din miljö är skadlig

Undersökning av bullerskada – audiogrammet

Vid misstänkt bullerskada utförs ett hörselprov (audiometri) vars resultat presenteras i ett audiogram. Audiogrammet visar hörtrösklar – den lägsta ljudnivån vid vilken du kan uppfatta toner – vid olika frekvenser.

Vid en typisk bullerskada är hörseln normal vid låga frekvenser (bas), men märkbart nedsatt vid höga frekvenser (diskant). Hörselnedsättningen brukar inträffa runt 4 000 Hz, medan hörseln ofta är intakt upp till 1 000 Hz. Det är just i detta frekvensområde som mänskligt tal och många vardagsljud befinner sig, vilket förklarar varför bullerskadade ofta har svårt att följa konversationer i bullriga miljöer.

Behandling och rehabilitering

Det finns idag inget botemedel mot bullerskador, men flera metoder kan lindra symtomen och förbättra livskvaliteten:

Undvik ytterligare bullerexponering: Det viktigaste första steget är att skydda öronen från ytterligare skada med hörselskydd och att sänka volymen vid hörlursanvändning.

Hörselspecialist och utredning: En audiolog eller öronläkare kan genomföra en fullständig utredning och ge råd om lämplig behandling utifrån dina specifika behov.

Hörapparater: För personer med hörselnedsättning kan hörapparater vara till stor hjälp. Moderna hörapparater är diskreta och kan anpassas digitalt för att kompensera just den typ av nedsättning du har.

Kognitiv beteendeterapi (KBT): Hörselskador kan leda till stress, ångest, sömnstörningar och depression – särskilt vid kronisk tinnitus. KBT hjälper dig att förändra negativa tankemönster kopplade till tinnitus och hörselnedsättning, och är en av de behandlingsmetoder med starkast vetenskapligt stöd för kronisk tinnitus.

Åtgärder i arbetsmiljön: Om skadan uppstått på arbetsplatsen har din arbetsgivare ett lagstadgat ansvar att vidta skyddsåtgärder enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:16).

Kan man få ersättning för bullerskada?

Om du har drabbats av hörselskada på grund av buller på arbetsplatsen klassificeras det som en arbetsskada och du har rätt till ersättning via Försäkringskassan. Ersättningen kan täcka kostnader som hörapparatsutprovning och andra hörselhjälpmedel.

Gör så här:

• Rapportera skadan till din arbetsgivare, som är skyldig att anmäla den till Försäkringskassan
• Om arbetsgivaren inte anmäler kan du själv göra det till Försäkringskassan
• Se till att skyddsombudet får en kopia av anmälan
• Spara dokumentation: läkarjournaler, audiogram och arbetsplatsintyg

Sammanfattning: Så skyddar du din hörsel

• Undvik ljud över 80 dB i vardagen
• Använd alltid hörselskydd i bullriga miljöer
• Lyssna på musik med max 60 % volym
• Uppsök en audiolog om du märker förändringar i din hörsel
• Bullerskador är i de flesta fall helt förebyggbara

Läs mer om formgjutna hörselskydd från Hör Stockholm.

Ta hjälp av Hör Stockholm

Hör Stockholm är en hörselklinik som verkar på uppdrag av Region Stockholm. Våra legitimerade audionomer erbjuder hörselundersökningar, hörselkonsultationer, individanpassade hörselskydd och rådgivning om hörselhjälpmedel. Du behöver ingen remiss – kontakta oss eller boka en tid direkt.

Relaterade artiklar: Ljudnivåer – allt om hörseln och decibel | Kan man få tinnitus av brusreducerande hörlurar?